Ätstörningsvård, rehabilitering och terapi med värme och yrkesskicklighet
Ätstörningscentrum är en enhet specialiserad på ätstörningsvård, rehabilitering och terapi. Ätstörningscentrum erbjuder vård för alla typer av ätstörningar, oberoende av svårighetsgrad eller i vilket skede sjukdomen befinner sig. Vi behandlar alla former av ätstörningar som till exempel anorexi, bulimi och hetsätningsstörning. Vi erbjuder också hjälp och stöd till dem som lider av en lindrigare ätstörning. Det kan vara frågan om att man har en begränsad diet eller att man på ett överdrivet sätt kontrollerar vikten.
Om du har problem med kroppsångest, övervikt och behöver hjälp med viktkontroll, kan du också vända dig till oss. Hos oss får du ett individuellt bemötande och tillsammans funderar vi på hur du bäst kan gå vidare. Vårt mångprofessionella expertteam finns till ditt förfogande.
Ätstörningscentrum ägs av den ideella föreningen Syömishäiriökeskus ry och leds av föregångaren inom ätstörningsvården i Finland, Pia Charpentier. Målet är att erbjuda helhetsmässig och högklassig vård till alla som har problem med ätandet. Vi är Finlands första privata, icke vinstbringande klinik som är specialiserad på behandling av patienter med ätstörningar. Och du har vår kunskap och erfarenhet till ditt förfogande. Vårt sätt att arbeta grundar sig på många års erfarenhet, terapimodeller baserade på vetenskaplig forskning samt på en rehabiliterings- och vårdmodell som är under ständig utveckling och som baserar sig på den senaste informationen.
Vi erbjuder mångsidiga tjänster till dem som är oroade över sina egna eller sin närståendes problem med ätandet samt konsultationstjänster för professionella inom branschen. Läs mera om ätstörningar, bekanta dig vid våra tjänster och ta kontakt!
Finlands första privata ätstörningsklinik.
Ingen remiss eller diagnos behövs för att få vård hos oss.
Våra värden:
- Respekt av patienten
- Stödande av självständighet
- Vårdintensitet, kontinuitet och helhetsmässighet baserad på individuella behov
- Engagerad, motiverad och kunnig personal
Hur uppsöker jag vård
Att påbörja vården på Ätstörningscentrum
Alla som lider av någon form av ätstörning, har problem med vikten eller med sitt ätande är välkomna till Ätstörningscentrum. Du behöver inte ha någon ätstörningsdiagnos. Vi behandlar även personer med ångestsyndrom, depression och tvångssyndrom, trots att de inte har problem med ätandet.
Om du är orolig över din eller en närståendes situation, kan du ringa den svenskspråkiga rådgivningstelefonen på numret +358505220077. Du behöver inte veta vilken typ av hjälp du eller din närstående behöver. Vi bedömer situationen och kan rekommendera hur det lönar sig att gå vidare.
Terapi och övriga polikliniska tjänster
Våra patienter kan få vård på egen bekostnad, med hjälp av FPA, med hjälp av egen försäkring eller remiss och betalningsförbindelse. Alla alternativ beskrivs närmare nedan.
På egen bekostnad
Du kan påbörja poliklinisk vård hos oss genom att ringa oss på numret +358505220077 och boka en tid. Tider brukar finnas senast påföljande vecka och om du ringer i början av veckan kan du få en tid till och med samma vecka. Ifall du har möjlighet att själv betala vården krävs inga andra åtgärder för att komma igång.
FPA ersättning
Om du har en privat försäkring, som ersätter psykiatrisk vård hos en sjukskötare, psykolog eller psykiater, behöver du en betalningsförbindelse från ditt försäkringsbolag innan vården inleds.
Försäkring
Om du har en privat försäkring, som ersätter psykiatrisk vård hos en sjukskötare, psykolog eller psykiater, behöver du en betalningsförbindelse från ditt försäkringsbolag innan vården inleds.
Remiss och betalningsförbindelse
Du kan höra dig för om din kommun har möjlighet att bevilja en betalningsförbindelse för öppen vård vid Ätstörningscentrum. I detta fall behöver man betalningsförbindelsen förrän vården kan komma igång. Beroende på kommunen är det överläkaren eller verksamhetschefen som beviljar betalningsförbindelsen. För detta behövs oftast en remiss från en läkare.
Rehabiliterings- och vårdenheten
Till avdelningen kommer man vanligtvis med kommunens eller centralsjukhusets betalningsförbindelse eftersom vi är en del av kommunens vårdkedja. Man kan även vårdas med EU:s betalningsförbindelse eller bekosta vården själv. För betalningsförbindelsen behöver du en remiss till Ätstörningscentrum av din vårdande läkare samt en betalningsförbindelse från överläkaren eller verksamhetschefen inom ditt sjukvårdsdistrikt.
Du är varmt välkommen att besöka Ätstörningscentrum även om din betalningsförbindelse ännu inte är beviljad. Du får diskutera med skötare och höra av våra patienter hurdan vården är.
Mer information får du av våra avdelningsskötare Minna Maisalmi och Anu Kinaret per telefon +358404122976.
Vem ska man vända sig till?
Om du misstänker att du har en ätstörning eller upptäcker problem med ätande eller viktkontroll och bestämmer dig för att uppsöka hjälp hos oss, kan du ringa vår rådgivningstelefon på nummer +358505220077 och boka en tid. Det lättaste sättet att komma igång är att boka en tid. Du är varmt välkommen och med låg tröskel. Ingen diagnos eller remiss behövs. Tveka inte om det är något du funderar över, utan ta kontakt. Vid behov hjälper vi dig att anhålla om en betalningsförbindelse. Om du behöver en remiss för betalningsförbindelse, försäkring eller psykoterapi ersatt av FPA, kan läkaren vid Ätstörningscentrum göra en bedömning och skriva de utlåtanden som behövs. För detta kan du boka en tid, ingen remiss behövs.
Du kan också börja med att kontakta en läkare eller sjukskötare som du redan har gått hos, eller som det är lätt att få en tid till. Det kan vara till exempel skolhälsovårdaren eller – läkaren, arbetshälsovårdaren eller arbetsplatsläkaren. Berätta om din situation och dina önskemål angående vården, och be om en remiss till en läkare som kan skriva de intyg som behövs.
Vad är ätstörningar?
Ätstörningar indelas i olika diagnoser på basen av de symptom som uppvisas. De vanligaste ätstörningarna är anorexi och bulimi. Även hetsätningsstörning (Binge Eating Disorder/BED) räknas som en ätstörning. I diagnosklassificeringen beskrivs också ätstörningar utan närmare specifikation (ätstörning UNS), där symptomen visar sig mera sällan eller där något drag saknas från den så kallade egentliga diagnosen. Diagnosen i sig berättar inte hela sanningen om en ätstörning. På Ätstörningscentrum tänker vi till exempel att vikten inte är den enda mätaren på ätstörningens svårighetsgrad. En patient med normalvikt eller övervikt kan ha en lika svår och allvarlig situation som en patient med undervikt.
Med en ätstörning menas en fortgående störning i ätbeteendet, som förorsakar en betydande nedsättning i den fysiska eller psykosociala funktionsförmågan. Ätstörningar kan förstås som en psykosomatisk sjukdom som går ut på att begränsa ätandet samt där vikten och kroppen har en central betydelse för självkänslan. Även problem med ätande och/eller tränande, som inte uppfyller några diagnostiska kriterier kan orsaka skada för hälsan och funktionsförmågan. Exempel på detta är ortorexi.
Hos oss får du individuell hjälp med dina problem och din situation. Du behöver inte ha en diagnos och kriterierna på en ätstörning behöver inte uppfyllas. Bekanta dig vid våra tjänster och ta kontakt.
Anorexi
Anorexi eller anorexia nervosa är en allvarlig och mångfacetterad sjukdom. Anorexi uppkommer vanligtvis i 12–18-års-åldern. Största delen av de insjuknade är flickor, men anorexi förekommer också bland pojkar. Typiska första symptom är minskat matintag och ökad viktkontroll.
I början av sjukdomsprocessen mår man vanligtvis relativt bra, vilket ofta leder till att sjukdomen ofta fortgår i det fördolda – även för den som håller på att insjukna. Efter en tid sjunker vikten, ångesten tilltar och det blir allt svårare att äta. Sociala situationer kan upplevas jobbiga och den insjuknade blir allt mer tillbakadragen. Hos kvinnor uteblir menstruationerna och benbyggnaden blir skörare. Även håret blir tunnare, man får hål i tänderna, huden försämras och händer och fötter blir blåaktiga och kalla. Koncentrationsförmågan försämras och irritationströskeln sjunker vartefter svälttillståndet förvärras. Vissa försöker använda tvångsmässig träning som ett sätt att kontrollera ångesten och reglera vikten.
Bulimi
Bulimi eller bulimia nervosa utvecklas vanligtvis under senare delen av ungdomstiden, i 15–25-års-åldern. Insjuknandet börjar ofta med ett missnöje med sig själv och den egna kroppen samt ett upplevt behov att gå ner i vikt. Samtidigt njuter den insjuknade ändå av att äta godsaker och upplever bantningen som svår. Detta leder till kompenserande beteende som till exempel uppkastning och så småningom utvecklas en ond cirkel mellan hetsätande och uppkastning.
Bulimi kan också uppkomma som ett sätt att dämpa psykiskt illamående, där hetsätningen för stunden ger lindring. I dessa fall kan symptomen vara häftiga och komma tätt redan i början. Insjuknandet och symptombilden är väldigt individuella. Till bulimin kan förutom kräkning höra andra atypiska sätt att förhindra viktuppgång.
Hetsätningen och kompensationsbeteendet kan förekomma mindre än en gång i veckan eller till och med flera gånger per dag. Bulimi får kroppen att lida på flera sätt. Redan efter en kort tid kan det förekomma till exempel: svullna spottkörtlar, spruckna blodkärl i ögonen, feber, magont, och allmän orkeslöshet. Vid långvariga tillstånd, över ett år och längre, finns risk för farliga rytmstörningar, tandemaljskador och problem med matsmältningssystemet.
Hetsätningsstörning (BED)
Vid hetsätningsstörning (Binge Eating Disorder, BED) lider man av okontrollerbara och tvångsmässiga hetsätningsattacker. Hetsätningsstörningar är allmänna bland vuxna, men förekommer också i viss utsträckning hos unga. Hetsätningen kan uppträda i form av attacker eller i form av utdraget ätande under dagens lopp, nästan utan avbrytningar. Ofta slukar man maten och slutar först när magen är obehagligt full. Ätandet utlöses vanligtvis inte av hunger, utan exempelvis av ett starkt begär efter mat, av svåra känslor eller av att man ser något ätbart. Hetsätningen är ofta förknippad med skamkänslor och därför äter man helst ensam. Efter ätandet kommer ofta känslor av besvikelse, ånger och nedstämdhet. Vanligtvis hör inte kräkning till hetsätningsstörning.
Atypisk ätstörning (EDNOS)
Atypisk ätstörning har ett vilseledande namn eftersom den egentligen är den mest vanliga formen av en ätstörning. De flesta som lider av ätstörningar uppfyller inte alla diagnostiska kriterier på anorexi, bulimi eller annan definierad ätstörningsdiagnos. Då kan man få diagnosen atypisk ätstörning. Den insjuknade kan till exempel ha symptom av anorexi men utan den viktnedgång som anorexidiagnosen förutsätter. Exempelvis kan man också ha typiska symptom på bulimi med hetsätning och uppkastning men mer sällan eller i kortare avsnitt än vad bulimidiagnosen förutsätter.
Allmänna symptom på en atypisk ätstörning kan vara kontinuerligt tänkande på mat, rubbad känslorelation till mat och ätande samt stora variationer i ätbeteendet mellan svält, hetsätning och normalt ätande. Vid en atypisk ätstörning kan den insjuknades situation vara lika svår som vid anorexi eller bulimi och det kan försvåra livet på samma nivå. Av diagnosen atypisk ätstörning kan man alltså inte dra slutsatsen att sjukdomen är mildare eller mindre intensiv vård alltid skulle räcka till. Vården planeras alltid med tanke på individuella symptom. Ofta vårdas atypiska ätstörningar med samma principer som övriga ätstörningar.
Övriga problem med ätande
Man kan ha problem med ätande som inte uppfyller kriterierna på en ätstörning och inte kan anses bero på en sjukdom. Den centrala är upplevelsen av att man har problem som relateras till ätande.
Exempel på dylika problem med ätande är så kallad jojobantning, sötsug, beroende av mat som anses vara ohälsosam, selektivt ätande, rädsla för nya matsorter och ortorexi, det vill säga tvångsmässigt behov att äta och/eller leva hälsosamt. Ortorexi är en typ av ätstörningsproblem som diskuterats flitigt under de senaste åren. Ortorexi, eller en tvångsmässigt hälsosam livsstil, räknas inte som en officiell ätstörning, men kan i allvarliga fall klassas som atypisk anorexi. Bakom ett strikt hälsosamt ätande finns ofta samma typ av tankar om den egna kroppen som finns bakom anorexin.
Gemensamt för olika former av problem med mat och ätande är att de försvårar livet, orsakar lidande och är svåra att ta sig ur på egen hand. Den som har problem med ätandet upplever ofta att man är ensam med sina problem. Man har kanske provat många olika sätt att bli fri från problemen, men har inte hittat något som fungerar.
Kontaktuppgifter
Adresser:
Terapienheten:
Pilträndsgränden 2 och Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors
Vård- och rehabiliterngsenheten:
Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors
Telefonnummer:
Rådgivningstelefon: +358505220077
Må-to kl: 9–16
Fre kl: 9–14
Vård- och rehabiliteringsenheten: +35840412 2976
E‑post:
info@syomishairiokeskus.fi
Personalens adresser: förnamn.efternamn@syomishairiokeskus.fi
Piilikuja 2 och Malms handelsväg 26
